Spadtag i hemtjänsten

Idag är det det första spadtaget för konsthallen för 65 miljoner kronor, som Socialdemokraterna tycker är viktigare än att satsa på skola och äldreomsorg. Jag valde idag att istället ta ett spadtag i hemtjänsten.

Här på besök hos en äldre person i Sundbyberg. Mycket trevligt!

Nu ska jag ut på dagens andra pass efter en kort lunchpaus.

Framåt i EP-valet

Johan Ingerö sammanfattar resultatet i EP-valet på ett bra sätt:

Alliansen slog vänsterblocket, nio mandat mot åtta, utan att ens ha hjälp av någon regeringsfråga.

Samtidigt fick de borgerliga sitt välförtjänta straff för FRA-lagen, genom Piratpartiets intåg.

Socialdemokraterna klappade igenom fullständigt i Stockholm, där nästa års val mycket väl kan komma att avgöras. Partiet fick färre röster än Miljöpartiet(!)

Vänsterpartiet tappade mer än hälften av väljarstödet från 2004.

Sverigedemokraterna missade spärren ännu en gång.

Även om många moderater hade hoppats på ett resultat en bit över 20% får man ändå vara nöjd med den ökning som vi fick. Moderaterna var ett av endast tre  etablerade partier som ökade i EP-valet.

Speciellt glädjande var att Alliansen fick majoritet i valet. Efter ett par år av opinionstapp i storleksordningen 10-20% mellan blocken är det tydligt att Alliansen är som bäst när det är match. Toppa på träning är kul, men det är viktigare att vara bäst när det gäller.

Här i Sundbyberg noterar vi att M tappar i viss mån, dock klart mindre än Socialdemokraterna, i ett val som visat sig straffa de stora partierna. Ett stort grattis naturligtvis till Folkpartiet som går fram med 3%-enheter.

Mellan blocken ser det också bättre ut där de rödgrönas övertag smält ner från 4%-enheter i valet 2004 till endast 1,1%-enheter i detta val.

Årsbokslut 2008

Så kom den då bokslutsdebatten för förra året.

Bifogar här mitt inledningsanförande:

 

När vi nu samlas för att diskutera bokslutet gör vi det mot bakgrund av en allt svårare situation.

Varje prognos vi får över intäkterna är de lägre än i den första. I varje prognos över utgifterna vi får ser de högre ut. Jag tror att många Sundbybergare – liksom jag – känner oro. Det är tydligt att den situation vi befinner oss i kräver ett tydligt ledarskap. Ett ledarskap som kan prioritera mellan det som är viktigt och det som är mindre viktigt. Och genomföra det som man tar sig för.

Enligt verksamhetsberättelsen fastställdes 7 stycken mål för kommunstyrelsen. Många av dessa har inte uppfyllts.

 Tvåårsbudget skulle införas. Men innan bläcket torkat var budgeten tvungen att justeras och nu kommer det att göras igen.

Ett koncernbolag skulle bildas. Styrelsen har nu bordlagts fyra gånger. Och dess syfte och mål är fortfarande höljt i dunkel. Kostnaderna för Sundbybergs hyresgäster är dock tydlig. Inte dess belopp, men väl var räkningen hamnar.

Informationen skulle stärkas. Svaret blev att avskaffa diskussionsforum och måla hemsidan röd. Webbsändningar har äntligen kommit igång, tack vare centerpartiet, inte socialdemokraterna.

Att nya informationstavlor satts upp vid stationen är inte heller tack vare er. Det är alliansmajoriteten i SL som sett till att de kommit på plats.

 Trots att majoriteten valt att fokusera på dessa mål har det varit tre andra saker som jag tror varit det viktigaste för Sundbybergarna.

Äldreomsorgen, Skolan och ansvaret för stadens ekonomi.

 I december 2008 rankades Sundbybergs äldreomsorg som det lägsta i hela landet.

Socialdemokraternas svar blev först att ignorera frågan. ”rapporten är inte publicerad” var ert svar.

Det hindrade dock inte socialdemokraterna från att skära ner i äldreomsorgen med tre miljoner kronor. Lägga ner äldreomsorgens kvalitetsavdelning och säga upp sundbybergs bästa äldreboende. Nu väntas ännu större nedskärningar. Min fråga är, hur blir äldreomsorgen bättre av det?

 Sundbybergs skolor rankas som lägst i hela länet. Svaret från Socialdemokraterna har varit att stoppa möjligheterna för avknoppning och mångfald i skolan. Att först säga att lärartätheten ska ökas– och sedan sänka den. Och sagt nej till en bättre arbetsmiljö för eleverna genom den satsning på nödvändiga renoveringar vi föreslagit.

 Med ekonomin ser det inte bättre ut. Det är tydligt att de överskott som alliansen lyckats sanera ihop under 2007 nu snabbt smälter ner. Mycket på grund av den omgivande ekonomin. Så är det. Men också på grund av frånvaron av ett ekonomiskt ledarskap i kommunen. Där finns alltid finns pengar till baseballarenor, konsthallar, utbyggd politisk byråkrati, kommunala kaféer, Brasilienresor och koncernbolagsaffärer. Men inte till äldreomsorgen och skolan eftersom de tvingas finansiera de stora underskotten i andra nämnder.

 Vi tog varningssignalerna i äldreomsorgen på allvar och föreslog en bred handlingsplan med konkreta åtgärder för en högre kvalitet. Presenterad på nämnden i januari 2009. Det handlade bland annat om ökad mångfald, fler och bättre aktiviteter, bättre information och en bättre måltidssituation.

För att förbättra skolan har vi föreslagit ett flertal åtgärder. Bland annat forskningsbaserade program mot mobbning, tidigare och tydligare uppföljning av resultat. En satsning på svenska språket och ett stärkt ledarskap i skolan.

 Vi har tagit ansvar för stadens ekonomi. Vi lyckades sanera stadens ekonomi och lyckades med ett nödrop att stoppa ett halv-miljardåttagande i lorrygaraget. Vi startade processen för att sälja stadens lokalbolag, som inte blivit av sedan dess. Nu får hyresgästerna i stället stå för notan tillsammans med kostnaderna för koncernbolaget.

 Vänner, det är en bekymmersam situation vi står inför.

Äldreomsorgen går på knäna – trots det ska en ny baseballarena byggas.
Skolresultaten är sämst i länet – trots det ska ett friluftsbad för 40 miljoner byggas.
Ovanpå detta har det nyss beslutats om en konsthallen där kommunen ska borga för 65 miljoner kronor.

Jag säger inte att Helene Hellmark Knutsson tycker att det är roligt att ha ansvaret för en kommun med den lägst rankade äldreomsorgen i landet. Jag säger inte att hon tycker att det är bra att skolbarnen får länets lägsta resultat.

 Men jag får intrycket av att hon tycker att det är roligare att bjuda in sig själv till Brasilien än att ta tag i de problem i äldreomsorgen som Sundbybergarna upplever i sin vardag. Och att det är roligare att klippa band till ett nytt friluftsbad än att satsa på skolan.

 Sammantaget ger det bilden av ett ledarskap som lever i sin egen värld utan kontakt med marken och med Sundbybergarna. Jag hoppas att det får ett slut snart, senast tredje söndagen i september 2010.