Anser att världen behöver mer frihet, kärlek och kapitalism. Moderat politiker i Sundbyberg, efter 87 år av socialdemokratiskt styre.
Idag är det det första spadtaget för konsthallen för 65 miljoner kronor, som Socialdemokraterna tycker är viktigare än att satsa på skola och äldreomsorg. Jag valde idag att istället ta ett spadtag i hemtjänsten.
Här på besök hos en äldre person i Sundbyberg. Mycket trevligt!
Nu ska jag ut på dagens andra pass efter en kort lunchpaus.
Johan Ingerö sammanfattar resultatet i EP-valet på ett bra sätt:
- Alliansen slog vänsterblocket, nio mandat mot åtta, utan att ens ha hjälp av någon regeringsfråga.
- Samtidigt fick de borgerliga sitt välförtjänta straff för FRA-lagen, genom Piratpartiets intåg.
- Socialdemokraterna klappade igenom fullständigt i Stockholm, där nästa års val mycket väl kan komma att avgöras. Partiet fick färre röster än Miljöpartiet(!)
- Vänsterpartiet tappade mer än hälften av väljarstödet från 2004.
- Sverigedemokraterna missade spärren ännu en gång.
Även om många moderater hade hoppats på ett resultat en bit över 20% får man ändå vara nöjd med den ökning som vi fick. Moderaterna var ett av endast tre etablerade partier som ökade i EP-valet.
Speciellt glädjande var att Alliansen fick majoritet i valet. Efter ett par år av opinionstapp i storleksordningen 10-20% mellan blocken är det tydligt att Alliansen är som bäst när det är match. Toppa på träning är kul, men det är viktigare att vara bäst när det gäller.
Här i Sundbyberg noterar vi att M tappar i viss mån, dock klart mindre än Socialdemokraterna, i ett val som visat sig straffa de stora partierna. Ett stort grattis naturligtvis till Folkpartiet som går fram med 3%-enheter.
Mellan blocken ser det också bättre ut där de rödgrönas övertag smält ner från 4%-enheter i valet 2004 till endast 1,1%-enheter i detta val.
Så kom den då bokslutsdebatten för förra året.
Bifogar här mitt inledningsanförande:
När vi nu samlas för att diskutera bokslutet gör vi det mot bakgrund av en allt svårare situation.
Varje prognos vi får över intäkterna är de lägre än i den första. I varje prognos över utgifterna vi får ser de högre ut. Jag tror att många Sundbybergare – liksom jag – känner oro. Det är tydligt att den situation vi befinner oss i kräver ett tydligt ledarskap. Ett ledarskap som kan prioritera mellan det som är viktigt och det som är mindre viktigt. Och genomföra det som man tar sig för.
Enligt verksamhetsberättelsen fastställdes 7 stycken mål för kommunstyrelsen. Många av dessa har inte uppfyllts.
Tvåårsbudget skulle införas. Men innan bläcket torkat var budgeten tvungen att justeras och nu kommer det att göras igen.
Ett koncernbolag skulle bildas. Styrelsen har nu bordlagts fyra gånger. Och dess syfte och mål är fortfarande höljt i dunkel. Kostnaderna för Sundbybergs hyresgäster är dock tydlig. Inte dess belopp, men väl var räkningen hamnar.
Informationen skulle stärkas. Svaret blev att avskaffa diskussionsforum och måla hemsidan röd. Webbsändningar har äntligen kommit igång, tack vare centerpartiet, inte socialdemokraterna.
Att nya informationstavlor satts upp vid stationen är inte heller tack vare er. Det är alliansmajoriteten i SL som sett till att de kommit på plats.
Trots att majoriteten valt att fokusera på dessa mål har det varit tre andra saker som jag tror varit det viktigaste för Sundbybergarna.
Äldreomsorgen, Skolan och ansvaret för stadens ekonomi.
I december 2008 rankades Sundbybergs äldreomsorg som det lägsta i hela landet.
Socialdemokraternas svar blev först att ignorera frågan. ”rapporten är inte publicerad” var ert svar.
Det hindrade dock inte socialdemokraterna från att skära ner i äldreomsorgen med tre miljoner kronor. Lägga ner äldreomsorgens kvalitetsavdelning och säga upp sundbybergs bästa äldreboende. Nu väntas ännu större nedskärningar. Min fråga är, hur blir äldreomsorgen bättre av det?
Sundbybergs skolor rankas som lägst i hela länet. Svaret från Socialdemokraterna har varit att stoppa möjligheterna för avknoppning och mångfald i skolan. Att först säga att lärartätheten ska ökas– och sedan sänka den. Och sagt nej till en bättre arbetsmiljö för eleverna genom den satsning på nödvändiga renoveringar vi föreslagit.
Med ekonomin ser det inte bättre ut. Det är tydligt att de överskott som alliansen lyckats sanera ihop under 2007 nu snabbt smälter ner. Mycket på grund av den omgivande ekonomin. Så är det. Men också på grund av frånvaron av ett ekonomiskt ledarskap i kommunen. Där finns alltid finns pengar till baseballarenor, konsthallar, utbyggd politisk byråkrati, kommunala kaféer, Brasilienresor och koncernbolagsaffärer. Men inte till äldreomsorgen och skolan eftersom de tvingas finansiera de stora underskotten i andra nämnder.
Vi tog varningssignalerna i äldreomsorgen på allvar och föreslog en bred handlingsplan med konkreta åtgärder för en högre kvalitet. Presenterad på nämnden i januari 2009. Det handlade bland annat om ökad mångfald, fler och bättre aktiviteter, bättre information och en bättre måltidssituation.
För att förbättra skolan har vi föreslagit ett flertal åtgärder. Bland annat forskningsbaserade program mot mobbning, tidigare och tydligare uppföljning av resultat. En satsning på svenska språket och ett stärkt ledarskap i skolan.
Vi har tagit ansvar för stadens ekonomi. Vi lyckades sanera stadens ekonomi och lyckades med ett nödrop att stoppa ett halv-miljardåttagande i lorrygaraget. Vi startade processen för att sälja stadens lokalbolag, som inte blivit av sedan dess. Nu får hyresgästerna i stället stå för notan tillsammans med kostnaderna för koncernbolaget.
Vänner, det är en bekymmersam situation vi står inför.
Äldreomsorgen går på knäna – trots det ska en ny baseballarena byggas.
Skolresultaten är sämst i länet – trots det ska ett friluftsbad för 40 miljoner byggas.
Ovanpå detta har det nyss beslutats om en konsthallen där kommunen ska borga för 65 miljoner kronor.
Jag säger inte att Helene Hellmark Knutsson tycker att det är roligt att ha ansvaret för en kommun med den lägst rankade äldreomsorgen i landet. Jag säger inte att hon tycker att det är bra att skolbarnen får länets lägsta resultat.
Men jag får intrycket av att hon tycker att det är roligare att bjuda in sig själv till Brasilien än att ta tag i de problem i äldreomsorgen som Sundbybergarna upplever i sin vardag. Och att det är roligare att klippa band till ett nytt friluftsbad än att satsa på skolan.
Sammantaget ger det bilden av ett ledarskap som lever i sin egen värld utan kontakt med marken och med Sundbybergarna. Jag hoppas att det får ett slut snart, senast tredje söndagen i september 2010.
DN uppmärksammar idag den svenska spelbranschen. Kul att läsa om framgångsrika svenska entreprenörer och företag. Som smyggamer sedan flera år tillbaka har jag avverkat många underhållande svenska produktioner från 90-talsklassikern Pinball Dreams till den nutida framgångssagan Battlefield.
Den svenska spelbranschen är som jämförelse betydligt större än filmbranschen.
“Den största utvecklaren Digital Illusions liksom Massive Entertainment arbetar också på storbudgetspel. Budgeten för vart och ett av dem skulle som jämförelse räcka till två stycken Millennium-trilogier. Och Arn-filmernas historiskt – och som många tyckte hysteriskt – höga budget på över 200 miljoner kronor är standard i datorspelsvärlden”
Kanske ligger det där en förklaring. Filmbranschen är djupt sammantvinnad med kulturpolitiken. Genom statliga filminstitutet fördelas distributionsstöd, biografstöd, regionstöd, produktionsstöd mm mm. Är det den bästa grogrunden för den kreativitet som krävs för att skapa konstnärligt?
Socialdemokraten Luciano Astudillo argumenterar för att den svenska spelbranschen ska gå samma öde till mötes genom en ökad statlig involvering i produktionen av svenska spel.
“– [..]I dag finns inget departement som tar på sig ledartröjan och tar ansvar för utvecklingen. Här finns en outnyttjad potential [..], säger Luciano Astudillo.”
Kanske är det just avsaknaden av politisk “ledartröja” som gjort att den svenska spelbranschen gått så bra. Jag tror att det är rätt få gamers där ute som tror att Lucianos partikamrater sitter inne med de rätta visionerna för nästa svenska spelframgång, eller några andra partikamrater heller för den delen…
Luciano, vad sägs om att göra upp med en omgång BF2?
Svenska dagbladet uppmärksammar idag slöseriet i Sundbyberg. Det är inte lite pengar det handlar om. Långt över 100 miljoner kronor bara genom de beslut som fattats sedan finanskrisen bröt ut.
Samtidigt ska skolan spara. 26 miljoner kronor dras in detta och nästa år. Äldreomsorgen likaså, 20 miljoner detta och nästa. Pengarna hamnar i en Baseballarena för 8 miljoner, ny nedgrävd konsthall för 65, ett friluftsbad för 40, kommunalt café för 6, uppvärmt konstgräs för 12 mm mm.
Socialdemokraterna tycker uppenbarligen att det är viktigare att konstgräset är varmt än att maten de äldre får till middag är det.
Notera samtidigt att som svar på Jan Björklunds uppmaning att värna resurserna till skolan kräver (S), (V) och (MP) gemensamt istället mer resurser till skolan. Gott så, men hur ser det ut i kommuner där de styr?
Verkligheten visar att de inte prioriterar skolan oavsett hur mycket resurser de får. Det visar att de rödgröna är ungefär lika ansvarsfulla med medborgarnas pengar och med vår gemensamma välfärd som en förskoleklass i en chokladfabrik.
Vi vill att regeringens välkomna förstärkning av den kommunala ekonomin ska gå till att värna skolan och äldreomsorgen, inte till att rädda baseballarenor.
Idag presenterar Socialdemokraterna sin alternativa vårproposition. De ska satsa på den kommunala sektorn. Dubbelt så mycket som alliansregeringen, så klart.
Men hur står det till med Socialdemokraternas trovärdighet i välfärdsfrågan? Hur vara det förra gången den kommunala sektorn hade det kämpigt? Hur var det med stimulanserna då?
Nedanstående bild från Sveriges kommuner och landstings ekonomirapport okt 2008 visar att den ekonomiska situationen var minst lika besvärlig i kommunerna strax efter IT-kraschen. Arbetslösheten 2004 var högre än den var förra året, enligt Eurostat.
Kärnfrågan blir ju. Hur mycket extra resurser tillförde den socialdemokratiska regeringen, där Mona Sahlin ingick, under denna besvärliga tid?
Jag kan inte minnas att något stödpaket presenterades. För Sundbybergs del var 2002 istället året då vi tvingades börja betala stora mängder utjämningsskatt. Mellan 2002 och 2004 betalade Sundbybergarna nästan en kvarts miljard i skatt till andra kommuner. Det var en försämring med 400 miljoner jämfört med treårsperioden innan.
Så var det med en trovärdigheten.
Jag kommer inte alls lägga upp något inlägg från bokslutsdebatten, helt enkelt därför att det inte blev någon debatt. Eftersom inga handlingar för revisionberättelsen presenterats före mötet blev den omöjlig att behandla.
När de väl kom, kom de på sittande möte och var fortfarande varma från kopiatorn. Så går det till i Sundbyberg. Socialdemokraterna tyckte allt var helt i sin ordning. Då fanns det inte många alternativ förutom minoritetsbordläggning. Det gör att revisionsberättelse samt bokslut för 2008 tas upp på nästa kommunfullmätkige i maj.
Wanja Lundby Wedin, LOs ordförande, kommer till Sundbyberg. Det är alltid trevligt med kommunbesök. Även om Sundbyberg knappast behöver mer inspiration från vänsterkanten. Mer om det imorgon när jag lägger upp mina kommentarer kring bokslutet för Sundbyberg 2008.
Wanja Lundby-Wedin efterlyser samtidigt hjälp till hennes tal. Ingen kan ta ifrån henne att det är ett kul och nytänkande grepp inför ett viktigt tal. Tillåt mig att göra ett försök till hur hon skulle kunna göra LO till en mer framgångsrik organisation och göra den till en mer relevant kraft i samhällsdebatten.
1. Klipp banden till (S). Bara hälften av LO-medlemmarna röstar på (S). Varför ska den andra hälften tvingas stödja (S) både politiskt och ekonomiskt? Wanja Lundby-Wedins klavertramp har dessutom skadat socialdemokraterna, det kan väl knappast varit syftet? Genom att LO går sin egen väg blir de mer relevanta och trovärdiga både i sina konkreta förslag och i sin kritik.
2. Gör upp om ett nytt huvudavtal. Genom att inte kunna komma överens mellan arbetsmarknadens parter (nu menar jag organisationerna. Arbetstagare och den enskilda företagaren göra sig icke besvär) gör både arbetsgivarna och LO sig en otjänst. Det kan öppna för att frågorna tvingas igenom lagstiftningsvägen. Det tror jag inte att de tjänar på.
3. Säg som det är. Det är lätt att säga, men angående pensionerna tror jag att få tror på Wanjas Lundby-Wedins förklaringar. Bättre då att säga. Sorry, det var många frågor att behandla, vi delegerade till ersättningskommittén och jag bommade granskningen. Om det nu var så, vill säga.
Förtroendet för sjukvården ökar kraftigt bland Stockholmarna. Det är en bra utveckling, inte minst mot bakgrund av alla dem som investerat tungt i att Vårdval Stockholm inte ska lyckas. Som tur är brukar tillgängligheten öka när motiven för att ta emot patienter stärks, vilket är just det vårdvalet handlar om. Det ska löna sig för vårdcentralerna att behandla patienterna.
”Jag har tillgång till den vård jag behöver”
Förb 2008 2007
Inkomst under 15000kr 4% 84% 80%
Inkomst 15-25000 kr 2% 81% 79%
Inkomst över 25000 kr 3% 81% 78%
Andelen som anser att väntetiden till vård är rimlig har också ökat från 75% år 2004 till 82% 2008. Mycket bra!
Läs mer på
Senaste kommentarer